Fortsätt till innehåll

Nya förordningar och tekniktrender revolutionerar uppkopplingen av allt

Hypen kring Internet of Things (IoT) har pågått i minst tio år, men grunden för IoT skapades redan 1995. När IPv6-standarden infördes, utökades utrymmet för IP-adresser så att det skulle vara möjligt att ansluta alla tänkbara enheter till internet.

Löftet om IPv6 börjar nu äntligen förverkligas, när tekniken möjliggör anslutning av sensorer och en uppsjö av andra enheter, även små sådana, till internet. Allt som går att ansluta kommer att vara uppkopplat. 5G-tekniken har varit en viktig möjliggörare av denna utveckling. Genom den möjliggörs implementering av en nätverksanslutning med höga anslutningshastigheter alternativt mycket låg energiförbrukning.

Utformningen av nätverkskompatibla enheter och sensorer blir dock alltmer komplex i takt med att antalet relaterade förordningar och tekniktrender ökar.

Reglering drabbar IoT

EU har utökat sitt radioutrustningsdirektiv (RED) med en ny förordning. Den ställer datasäkerhetskrav på alla enheter som är trådlöst anslutna till internet, vilket skyddar nätverksdriften, skyddar användarnas integritet och minskar risken för bedrägerier genom enheter anslutna till nätverket.

Produkter som säljs inom EU måste uppfylla dessa nya krav och vara CE-märkta efter övergångsperiodens slut i augusti 2024.

”Efter det kommer det att vara olagligt att sälja enheter som inte uppfyller säkerhetskraven som ingår i RED, eller enheter med den gamla CE-märkningen. Användning av utrustning som förvärvats före augusti 2024 är dock tillåten även efter det datumet”, säger Antti Tolvanen, Sales Director för Software and Embedded Solutions på Etteplan.

Efter att den inledande fasen av förordningen trätt i kraft är det troligt att ett så kallat anmält organ behövs för att förnya CE-märkningen av radioutrustning och kontrollera implementeringen av de nya kraven baserat på enhetens tekniska dokumentation. Det förfarandet används i situationer där det ännu inte finns någon harmoniserad Europastandard.

”Effekten av de nya RED-kraven kommer att bli betydande. Hittills har radioenheternas datasäkerhetsfunktioner kunnat definieras fritt, utan reglering. Tyvärr är de harmoniserade produktstandarderna [hEN] försenade, så det är bättre, åtminstone tills vidare, att diskutera kriterierna för typgodkännande med det anmälda organet redan i början av designprojektet för radioapparaten och följa processen för utveckling av informationssäkerhet”, säger Antti Tolvanen.

Även enheter som ansluts till internet omfattas av nya krav på grund av EU:s föreslagna datalag. Syftet är att ge användare av internetanslutna enheter tillgång till den data som de producerar och möjligheten att använda den i tredjepartstjänster.

”Datalagen är lika viktig för den databaserade verksamheten som dataskyddsförordningen GDPR är för integriteten. Lagstiftningen utmanar modellen för intäktsgenerering från tjänster och affärsmodeller som bygger på data insamlade från enheter. Å andra sidan tror jag datalagen kommer att skapa nya tillväxtmöjligheter för företag vars databaserade tjänster kan skapa ännu mer värde för kunderna”, säger Antti Tolvanen.

Marknaden för eftermarknadstjänster för enheter kan till exempel komma att revolutioneras när användarna kan överföra all data som genereras av enheter från en tillverkare till en konkurrent, om de vill.

Behov av ny konstruktion?

Stora, globala enhetstillverkare är redan insatta i proceduren för typgodkännande. De nya kraven kommer att hålla framförallt små enhetstillverkare sysselsatta. De måste bekanta sig med hur de ska implementera, granska och presentera sin efterlevnad av informationssäkerhet.

Endast en grundlig analys av produkten kan visa om den uppfyller de nya datasäkerhetskraven, eller om det krävs en helt ny konstruktion.

”Tyvärr kommer implementeringen av IoT-lösningar att bli dyrare i framtiden, vilket naturligtvis kommer att ta en tugga av enhetstillverkarnas marginaler”, säger Antti Tolvanen.

En liten tillverkare kan dock på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa att deras enheter uppfyller kraven genom att köpa in produktutveckling som en tjänst från en leverantör som är uppdaterad på både kraven och deras implementering, samt produktgodkännanden.

Mer med mindre – och i liten storlek

Förutom förordningar hyser framtiden även andra faktorer som kommer att påverka realiseringen och implementeringen av IoT.

Om nätverksanslutningens hastighet i och med 6G ökar upp till tusen gånger jämfört med nuvarande standarder, som Nokias VD Pekka Lundmark nyligen föreställde sig, vad innebär det för konstruktionen av apparater och applikationer? Och vilka typer av möjligheter öppnar sig när miniatyriseringen av elektroniken fortsätter, när applikationsspecifika IC-kretsar (ASIC) tar allt mindre plats och förbrukar ännu mindre energi?

En utvecklingsriktning kan vara ett behov av att göra IoT-lösningarna lokala. Det är enkelt att bygga in stöd för alla globala frekvensområden i en större enhet som en mobiltelefon. Men det är praktiskt taget omöjligt att stödja dussintals olika frekvensband i en mycket liten apparat med låg effekt. Antti Tolvanen tror att behovet av regional och till och med operatörsspecifik lokal anpassning av enheternas konstruktion kommer att öka i takt med att de minsta IoT-enheterna blir allt vanligare.

Pressen på att implementera lösningar i enlighet med hållbar utveckling ökar också. EU planerar att utöka sina ekodesignregler till att även omfatta elektronik under de närmaste åren.

”Projekt kring nya enheter kommer definitivt inte att bli enklare med nya krav och användningsfall”, säger Antti Tolvanen. Komplexiteten i designprojekt och antalet olika experter som behövs kommer oundvikligen att öka.

En enhetstillverkare behöver IoT-kunskap i övergången till att bli en tjänsteleverantör – men det går att lyckas utan ett internt expertteam.