Därför lönar det sig att satsa på ILS i en förs­var­supp­hand­ling

ILS styr hur ett system hålls i drift efter leverans. I de upphandlingar jag ser återkommer ILS gång på gång som krav.

Försvaret köper inte en produkt utan en operativ förmåga som ska kunna användas i decennier. Underhåll och support väger därför lika tungt som själva tekniken. Frågan bakom varje ILS-krav är: vad kostar det att hålla det här systemet igång de kommande decennierna?

När 20 procent av livscykelkostnaderna har förbrukats är mer än 80 procent av dem redan bundna. Det visar en statistisk analys av projekt inom USA:s försvarsdepartement, gjord av Defense Acquisition University. (Öppnas i ny flik) National Research Council hänvisar till analysen i rapporten Examination of the U.S. Air Force’s Aircraft Sustainment Needs in the Future and Its Strategy to Meet Those Needs (2011, kapitel 3).

Siffran kommer från amerikanska försvarsprojekt. Den handlar inte om din investering, utan om försvarets utmaning att hålla ett system i drift efter leverans. Så läser jag den: utmaningen vilar tungt på varje upphandling.

Enligt min erfarenhet är det få leverantörer som levererar ett system med ett fullt utvecklat supportkoncept. Sällan beror det på att de inte vill leverera ILS. Oftast beror det på att de:

Så frågan skjuts upp. Ett annat projekt, ett annat anbud, och sedan skjuts den upp igen.

Försvaret kan inte sluta upphandla bara för att leverantörerna saknar ILS. Det operativa behovet väntar inte, och skälen bakom ILS-kraven finns kvar. Upphandlingarna fortsätter därför, även när ILS-svaret är otillräckligt. Jag ser ingen hård marknadskorrigering som tvingar leverantörerna att ta tag i det.

Om du bestämmer dig för att lämna anbud bör du fråga dig vilken budget och ledtid du behöver för att uppfylla kravet så bra som möjligt. Vet du inte det arbetar du utifrån fel antaganden. Då är det enklare att avstå från kravet än att prissätta dig ur marknaden eller lämna ett anbud som du inte fullt ut kan stå för.

Du behöver inte gå från 0 till 100 procent på en gång. En liten första insats visar att du förstår vad försvaret behöver efter leverans. Det är mer än efterlevnad, det visar att du tänker med.

Att ta fram ett fullständigt ILS-paket under anbudstiden känns dyrt och långsamt. Just den rädslan håller företag tillbaka. Enligt min erfarenhet ryms två avgränsade steg inom den tid du har för att ta fram ditt anbud.

Analys av kritiska reservdelar
Kartlägg vilka reservdelar som är kritiska, vilken ledtid de har och var en brist stoppar systemet.

Tidig kontroll av underhållbarheten
Kan du med några meningar visa hur ett fel åtgärdas, av vem och med vilka resurser? En kort kontroll ger svaret.

Jag ser att de flesta konkurrenter kämpar med samma frågor. Det handlar alltså inte om att bocka av en punkt till jämfört med de andra. Den som kommer igång med ILS, även med en liten del i ett tidigt skede, sticker ut. Och jag räknar med att det också märks hos kunder i den kommersiella sektorn som söker en leverantör som förstår deras värld.

Det gäller även leverantörer som har arbetat för försvaret i många år. Även de fastnar ofta i samma minimala arbetssätt från projekt till projekt. Varje anbud är ett tillfälle att lyfta integrerat logistikstöd till en högre nivå. På lång sikt bygger försprånget på att man gör det lite bättre varje gång, oavsett hur länge man har hållit på.

Företag vet att ILS krävs och vill leverera det. Ändå låter de det glida, eftersom det första steget känns oklart. Att ILS ger ett positivt bidrag råder det ingen tvekan om. Frågan är hur man låter bli att låta det okända hålla en tillbaka och tar det första steget.

Av erfarenhet vet jag att det första steget oftast är mindre än man tror. Där gör du skillnaden.

Vill du veta hur ett första ILS-steg ser ut för ditt system? Kontakta Lovisa Nöjd (Öppnas i ny flik). Vi hjälper gärna till så att du får ut det mesta av ILS för ditt företag.