Varför lönar det sig att investera i en kollaborativ robot?

Liksom namnet antyder har kollaborativa robotar (cobotar, dvs. samarverkande robotar) utvecklats så att robotar och människor ska kunna arbeta tillsammans, sida vid sida.

En kollaborativ robot behöver alltså inte isoleras liksom en traditionell industrirobot som kanske hanterar laster på hundratals kilo med hög hastighet. En stor, oskyddad industrirobot är så farlig att människor inte bör gå nära den.

Säkerheten är en av de viktigaste fördelarna med kollaborativa robotar. Vanligen klarar de bara av att hantera en maximal last på upp till 10–12 kilo och de sköter sina uppgifter med små hastigheter och accelerationer. Därför behöver man inte placera en kollaborativ robot avskilt utan den kan tryggt jobba tillsammans med människor.

Traditionella industribranscher som är kända för mycket höga säkerhets- och kvalitetskrav, såsom bil- och läkemedelsindustrin, har upptäckt kollaborativa robotar. Deras säkerhet grundar sig på allmänna internationella certifikat och har bland annat godkänts av TÜV.

Roboten förbättrar ergonomin, kvaliteten och effektiviteten

Många kinesiska och indiska biltillverkare, till exempel Bajaj Auto, använder kollaborativa robotar på grund av kvaliteten.

En kollaborativ robot kan utföra slutmonteringsuppgifter som är otrevliga, ergonomiskt belastande eller annars dåligt lämpade för människor. Uppgifterna kan vara repetitiva och kräva noggrannhet, lyft eller rotationsrörelser. Få människor njuter till exempel av att skruva om man måste göra det i långa perioder. Roboten är i sitt esse när den skruvar och blir aldrig trött på uppgiften – eller uttråkad.

Därför har roboten en obestridlig positiv inverkan på arbetsergonomin på produktionsanläggningar. När ergonomin är i skick förbättras personalens effektivitet, antalet kvalitetsdefekter minskar och de anställda är mer sällan sjuka. Man trivs också bättre på jobbet psykiskt: en frisk anställd är mer motiverad och när en robot tar över ansvaret för enformiga och bedövande arbetsskeden kan människan koncentrera sig på trevligare arbetsuppgifter.

En kollaborativ robot bidrar också på andra sätt till att förbättra produktionskvaliteten och -effektiviteten. Den kan till exempel programmeras för att hämta rätt antal komponenter till arbetsstationer vid rätt tidpunkt som människan sedan installerar på produkten. När arbetsstationen är städad och det alltid finns exakt antal rätt komponenter kan det inte ske några fel i monteringsprocessen.

Vad gäller effektivitet bör man observera att robotar klarar av många arbetsskeden mycket snabbare än människor. En robot kan exempelvis betjäna två personers arbetsstationer så att arbetet kan utföras av två personer och en robot i stället för fyra personer. Man kan också obekymrat beordra robotar att utföra flera arbetsskift efter varandra.

Riskfri investering som återbetalar sig snabbt

Trots att miljontals kollaborativa robotar outtröttligt jobbar på runtom i världen är de fortfarande rätt sällsynta till exempel i Finland. I Europa har bilindustrin upptäckt kollaborativa robotar förhållandevis väl, men den verkliga föregångaren inom utnyttjandet av dem är Kina.

Förutom de ökade arbetskraftskostnaderna i Kina, sporrar även landets kraftiga strävan efter en ledande position inom teknologi i olika branscher till att investera i robotik. Den största vikten ligger emellertid på kvaliteten: de västerländska kundernas kvalitetskrav på bolag med verksamhet i Kina är mycket höga, och praktiska exempel har visat att en robot levererar jämnare kvalitet än en människa.

Motståndet mot robotik är överraskande i ljuset av de fördelar som beskrivs ovan. I Finland är tillverkningsindustrins attityd till teknologin onödigt försiktig, kanske rentav lite fördomsfull: många företag verkar utan orsak oroa sig för robotarnas driftsäkerhet eller för att den kvalitet som de producerar inte ska motsvara förväntningarna.

Det kan också hända att kollaborativa robotar anses vara en dyr investering, trots att så inte är fallet. Sanningen är att en investering i en kollaborativ robot återbetalar sig mycket snabbt. De totala kostnaderna för investeringen är låga, i själva verket motsvarar de ungefär en genomsnittlig årslön för en produktionsarbetare. Enligt den matematiken kan investeringen återbetala sig så snabbt som inom ett år, kanske ännu snabbare. Att investera i kollaborativa robotar förbättrar produktionsanläggningens produktivitet och bidrar på så vis till att förbättra företagets verksamhetsförutsättningar. Enligt den logiken kan man tänka sig att de också bidrar positivt till sysselsättningsnivån på fabriken.

Och slutligen: investeringen är i praktiken riskfri eftersom man i dag i en digital miljö kan testa hur kollaborativa robotar passar in i produktionsomgivningen. Om den virtuella modelleringen visar att roboten inte lämpar sig för de arbetsskeden som den var avsedd för undviker industriföretaget att fatta fel investeringsbeslut.